Travutrustning

Det finns många sätt som travutrustningen kan påverka hur hästen beter sig och presterar i ett travlopp. Det som ofta diskuteras är om hästen kör med skor eller utan skor, men även t.ex. vilken typ av sulky och huvudlag som används kan påverka resultatet.

Förutom skor, huvudlag och sulkyn som beskrivs mer detaljerat längre ner är den mest grundläggande utrustningen selen, bett och tömmar.

Selen är de remmar som sätts på hästen och som används till att fästa övrig utrustning som t.ex. sulkyn.
Bettet är den anordning som löper genom hästens mun och i vilken tömmarna fästs.
Tömmarna är de remmar som kusken använder för att styra hästen och när kusken drar i tömmarna reagerar hästen på bettets rörelse i munnen.

Sulkyn

Det finns två huvudtyper av sulkys, traditionell europeisk sulky och det som kallas jänkarvagn. De största skillnaderna är att en jänkarvagn är smalare, tyngre, har bättre kullager och rullar därmed bättre samt att den har tyngdpunkten längre bak.

Jänkarvagnen är alltså smalare vilket innebär att man kan köra närmre sargkanten i kurvorna och därmed får man en kortare körsträcka! Nackdelen med en smalare sulky kan dels vara att hästen kan känna sig instängd men även lättare för hästen att slå i hjulen vid voltstart då det krävs snäva svängar.

Jänkarvagnen är inte bara tyngre utan även stabilare och vobblar mindre, vilket gör att den spårar bättre.

Jänkarvagnens tyngdpunkt är längre bak vilket gör att hästen lyfts upp när kusken sätter sig i vagnen, vilket i sin tur resulterar i att hästen kan arbeta bättre med bakdelen och därmed springa fortare. Det man ibland kan se är att vissa kuskar ligger bakåtlutade i sulkyn för att ytterligare förstärka den lyftande effekten.

Skor

Hur man väljer att sko sin häst har att göra med att få rätt balans på hästen, dvs så att hästen inte slår sig själv på hovarna samt att få ett så bra steg som möjligt. Om en häst travar utan skor kallas det att den går barfota och det kan vara barfota fram, barfota bak eller barfota runt om (dvs både fram och bak).

Kör man barfota fram och med skor bak säger man att hästen är lättat fram, och vice versa. Om en häst t.ex. inte hinner flytta frambenen innan bakbenen sätts ner så att hovarna slår ihop skulle en balansändring kunna hjälpa till. Antingen genom att lätta fram eller sätta på tyngre skor bak.

Barfotakörning sliter på hovarna och därför är det inte alltid en häst kan köra barfota även om det är den optimala balansen. Travbanans underlag påverkar även om det är lämpligt att köra barfota eller ej pga av hovslitage. Under vintern är det numera inte ovanligt med barfotaförbud på travtävlingar.

På ATGs webbplats finns information (”skoinfo”) om hur en häst har varit balanserad i tidigare lopp samt någon timme innan tävlingsstart kan man läsa vilken balans som är rapporterad för hästen inför aktuellt lopp.

Skoinfo anges med två symboler per häst, där det första tecknet avser hästens framhovar och det andra tecknet avser hästens bakhovar. En överstruken skosymbol innebär att hästen kommer köras barfota på det hovparet. En röd symbol innebär att balansen för hovparet har ändrats jämfört med närmast föregående start. Om skoinformation saknas för hästens senaste start, exempelvis på grund av att loppet kördes utomlands eller att det var ett kvallopp, blir skosymbolerna aldrig rödmarkerade. Om skosymbolerna omgärdas av parenteser, innebär det att ingen skoinfo har rapporterats för hästen ännu och att hästen tillsvidare antas köras med skor runt om.

Exempel:

cc	Skor runt om (och kördes med detta även i förra starten)
ȼc	Barfota fram, skor bak (och kördes med detta även i förra starten)
cȼ	Skor fram, barfota bak (och kördes med detta även i förra starten)
ȼȼ	Barfota runt om (och kördes med detta även i förra starten)
ȼȼ	Barfota runt om men kördes med skor runt om i förra starten
ȼc	Barfota fram men kördes med skor runt om i förra starten
cc	Skor runt om men kördes barfota runt om i förra starten
(cc)	Ingen skoinfo rapporterad och antas tillsvidare köras med skor runt om (och kördes med detta även i förra starten)
(cc)	Ingen skoinfo rapporterad och antas tillsvidare köras med skor runt om men kördes barfota fram i förra starten

För många hästar innebär barfotakörning att de går bättre/snabbare än med skor. Om en häst är rapporterad att köra barfota runt om för första gången brukar det kunna ge en extra bra effekt, väl värt att tänka på när du väljer dina hästar till ditt V75-system. Om en häst däremot är tvingad att gå med skor men vanligtvis går barfota brukar det innebära en klar försämring, och även detta ska beaktas vid valet av hästar till V75-systemet.

Huvudlag

Huvudlaget är de remmar som träs på hästens huvud och det finns än mängd olika sorters huvudlag som används för olika ändamål inom travsporten.

Helstängt huvudlag är ett huvudlag med fasta skygglappar på sidorna så att hästen bara kan se rakt fram, vilket gör hästen mindre distraherad av omgivningen och på så sätt mer fokuserad. En del hästar kan bli för pigga med det helstängda huvudlaget vilket kan göra att hästen pullar (dvs kör fortare än kusken vill) och på så sätt ta ut sig för mycket och bli trött på slutet.



Helstängt huvudlag

Halvstängt huvudlag är ett huvudlag med skygglappar som gör att hästen inte kan se bakåt.

Öppet huvudlag är ett huvudlag helt utan skygglappar.

Norskt huvudlag (kallas även Norsk gas eller "Norsken") är ett huvudlag med skygglappar på sidorna som går att fälla ner vid behov (genom ett snöre som går fram till kusken), så att det blir som antingen ett helstängt eller halvstängt huvudlag. Brukar ha bäst effekt de första gångerna det används. Finns även som "bakvänd norsk" vilket innebär att hästen kan ha skygglappar nerfällda i starten och ryckas upp/bort senare i loppet.

Can't see back är lite som ett halvstängt huvudlag men istället för skygglappar är det ulliga rullar som fästs på det öppna huvudlaget som gör att hästen inte kan se bakåt.

Can't see back

Rycktussar och öronkappa

Både rycktussar och öronkappa är till för påverka hästens hörsel.

Rycktussar, eller "proppar", är bollar av skumgummi eller plast som stoppas in i hästens öron för att hästen inte ska höra de andra hästarna runt omkring. När sedan bollarna/tussarna rycks ur (genom ett snöre som går fram till kusken) så blir effekten av att hästen plötsligt hör de andra hästarna och allt annat runt omkring att hästen tänder till och tar i lite extra.



Rycktussar

Öronkappa används på hästar som blir för pigga av att höra alla andra hästarna runt omkring. Öronkappa finns i både en fast variant och en variant där öronkappan kan ryckas av för samma effekt som med rycktussar.

Öronkappa